I början av 1200-talet byggs det i södra Halland tre kyrkor samtidig och med samma material. Dessa är Laholms kyrka, Tjärby kyrka och Ysby kyrka. Ysby kyrka är dock speciell då det av danska dokument framgår att Valdemar skänkte denna kyrka till klostret i Ringsted 1160 och den donationen bekräftades vid Knut Lavards skrinläggning 1170 av ärkebiskop Eskil i Lund.

Den nya kyrkan, som byggs i början av 1200-talet, helgas naturligtvis till Knut Lavard för Ysby kyrka och marken tillhör ju Ringsteds kloster. Från Ringsted kommer dessutom munkar som ska slå tegel till kyrkan.

Men vad har det här med Knutsgillet i Laholm att göra? Jo, en av Knutsgillets plikter är att skänka gåvor till klostret i Ringsted. Men hur skänker Knutsbröderna kring Lagan gåvor till klostret i Ringsted? Ja de skickar inte resurserna till Ringsted direkt, inte när man har klostret representerat på så nära håll som i Ysby. Det mest sannolika är därför att Knutsbröderna bidrar till uppförandet av Ysby kyrka, helt eller delvis. En kyrka behövdes dessutom för att man inom Gillet skulle kunna läsa själamässor över avlidna bröder mm.

Detta leder oss till en till slutsats, som är nog så fantastisk som att Knutsgillet bekostat Ysby kyrkas byggande, nämligen att Laholms Knutsgille faktiskt är äldre än Laholm såsom stad. Knutsgillet bidrog alltså inte endast till att få Ysby kyrka uppförd, Knutsgillet bidrog även till att kontrollera handeln vid Lagaholm och därmed bidra till att Laholm etableras som stad.

Det som främst sporrade till återupprättandet av Gillet var det fynd som folkskolläraren, sedermera fil hedersdoktorn Axel Ejwertz, hade gjort på Nationalmuseet i Köpenhamn. En sigillstamp som daterats till tiden kring 1425.

I maj 1959 berättade Borgmästare Axel Malmqvist för första gången för några herrar om sina femton år gamla funderingar på att återuppväcka Knutsgillet i Laholm. Den 21 november 1959 ägde den första högtidssammankomsten rum. Installation skedde av nittio herrar som togs in i Gillet i närvaro av femton gäster från de olika skånska Gillena.

Så här uttryckte sig Axel Ejwerts, Gillets förste Krönikör, i sin första krönika vid återstarten av Gillet år 1959:

”Vi Laholmare är mycket stolta över vår stad. Det är med en rysning, som hade ett drag av vällust, när vi erfor att Laholm är den enda ort i Halland, som har heder och värdighet av stad i kung Valdemars jordebok, vars huvudlista daterar sig från 1231. Senare i samma århundrade hade vi ett remarkabelt kunga- och fredsmöte på Lagaholm med genklang till och med i Erikskrönikan, som rätt utförligt skildrar all pompan och ståten.

Sen gick vi och hittade en sigillstamp på en åker i Nyby, som visade sig emanera från ett Knutsgille i Laholm i början av 1400-talet.

Återigen något unikt. Ingen annan stad i Halland hade veterligen haft et sådant fint gille. Och vi var mycket belåtna med vår stad – och oss själva.”

Gillet Högtidssammankomst hålls numera den första lördagen i mars månad.

Gillet har bl.a. på sitt program att värna om bygdens kultur och stimulera till forskning, därför delar Gillet så gott som varje år ut ett Kulturstipendium till någon ung framgångsrik musiker, konstnär, skådespelare eller författare med anknytning till bygden.

Aktiviteter förutom Högtiden som förekommer i Gillet är Papegojskjutningen den första söndagen i juni, föreläsningskvällar, gåsagille, julbön, julbord och olika studiebesök i Laholm.

År 1962 fick Gillet sina första hedersmedlemmar. Det var Prins Bertil, hertig av Halland, som tillsammans med sin maka Lilian erhöll sina utmärkelser vid en kammarreception i sin villa i Tylösand.