Att Papegoyeskjutningar förekommit i Knutsgillet i Landskrona är belagt i skrivelse till tyska köpmän 1516. Dokumentet fanns före andra världskriget i rådsarkivet i Rostock och en kopia av dokumentet finns idag på Dansk Rigsarkiv i Köpenhamn. Detta brev är ett av de fyra olika vittnesbörd som finns om vårt Gilles existens under medeltiden. Papegoyeskjutningen ägde på den tiden ofta rum på S:t Valborg, 1 maj.
1974 återupptas Papegoyeskjutningen under Arne Bengtssons Åldermannaperiod. En vacker sommardag samlades skjutsällskapet på Citadellet med blygsamma 10 kr i skjutavgift. Första gången sköt man med gevär, men några år senare med armborst. Vid premiärskjutningen kröntes Eric Kinberg till Fågelkung och Dagmar Munck av Rosenschöld till Fågeldrottning.
När tävlingen avgjorts koras vinnarna som utnämns till Fågelkung respektive Fågeldrottning och majestäterna får behålla sina titlar till Papegoyeskjutningen nästa sommar. I samband med Högtidsstämman i januari har majestäterna ansvaret för att hissa Gillesduvan i taket som tecken på att ”Fred och Endräkt råder i salen”.
Traditionen med Papegoyeskjutning gör ett uppehåll 1981-1991. Den 25 juli 1992 åter-upptas skjutningen denna gång på Ewerlöfs holme inne på Citadellet.
I samband med Papegoyeskjutningen 1997 infördes en ny tradition, att utse Hattdrottning för den vackraste och mest fantasifulla Hattkreationen med tema papegojor.
Vid Högtidsstämman i januari hissas Knutsduvan upp i taket av regerande Fågelkung och Fågeldrottning vilket är en gammal sed i Knutsgillena, som ett tecken på att ”Fred och Endräkt” må råda i Gillessalen.
.
