Alice Babs 50-talshit ”Regntunga skyar” passade på pricken denna augustilördag då det åter var dags för vår efterlängtade papegoyeskjutning på Landskrona Citadell. Ingen sol syntes till men värmen från icke mindre än 98 deltagare gick inte att ta miste på och lägg därtill att det var alldeles vindstilla då förstår ni att vår Ålderman åter lyckats. Arrangemanget var detta år senarelagt en vecka allt i akt och mening att ge våra skyttar möjlighet till extra träning men av denna eventuella aktivitet syntes inte mycket.
Exakt klockan 16:13 startade festligheterna med inmarsch av Styrande Rådet som detta år förstärkts med väpnargesällen William Drake af Hagelsrum (6 år) som på ett förtjänstfullt sätt såg till att båge och pil inte hamnade i orätta händer. Med sedvanlig stark stämma och pondus hälsade vår Ålderman alla välkomna och förkunnade med stor glädje och stol(z)het att vårt Gille på Sveriges nationaldag erhållit svenska flaggan av självaste Kungen.
Visitation följde så av vår Fågelkung tillika Rustmästare och skjutledare Gustav Drake af Hagelsrum. Med myndig stämma och bestämda steg tog sig vår Fågelkung an verket och kunde konstatera att allt var i sin ordning även om en del påpekande fanns att göra kring hattkreationerna och inte minst ordningen i ledet. Dessvärre blev inte ordningen bättre då den traditionsmättade snapsen serverades men smilgroparna förstärktes alltmedan millilitrarna slank ner i magen. Några av Gillesdeltagarna fick dock inte uppleva denna ljuvliga smakförnimmelse då de antingen spillde, tappade eller som Gillessyster Holmberg svepte snapsen via ett kast över huvudet ner i hatten – Skål Gutår!
Ceremonimästare Bolin manade så till samling och efter att ha uttalat de magiska orden ”rättning framåt” och ”vänster om ” tågade hela skjutsällskapet till taktfasta trumslag med fladdrande fanor och standar till skjutplatsen på Bastion Landescrone. Tälten fanns på plats, standaren fladdrade i den stilla vinden, picknickorgarna stod på borden, det vita Golden White och röda Coteaux de Languedoc väntade på att bli upphällt och skjutledare Hagelsrum gjorde en sista inspektion av tavlor, pil och båge.
Tävlingen kunde med andra ord börja och som Chrönikör infinner sig nu de mest arbetsamma men samtidigt odiskutabelt roligaste timmarna under hela krönikeåret. Med stenografikunskap i botten (1965) nedtecknades ord för ord allt som tilldrog sig runt själva skjutområdet och detta nådens år noterades att Oldfru Britt äntligen efter många års slit träffade tavlan och var nära att gå till final (5p). Att Broder Johan Hernäs försökte vinna mark genom att flytta skjuttältet men det närmsta Broder Johan kom som skytt var den karolinerhatt han bar på huvudet. Gillessyster Siv tog hjälp av två instruktörer som tillsammans höll i sträng och pil med påföljd att strängsläppet kom i otakt. Syster Gunilla föredrog att umgås med bara en av skjutledarna och då utgår oftast skjutvarningen – ta skydd! För några hade resultatet säkert blivit bättre om pilen för hand kastats framåt och för Gillessyster Dagmar gick skjutningen i både dur och moll. Med bestämda steg intog syster Dagmar skjuttältet, spände bågen och fullträff – på fel tavla!
Broder Rolf hade en tung eftermiddag och menade att både vinden och elverket var skuld till det dåliga resultatet. ”Avläsningen” blev inte utförd på ett tillfredsställande sätt enligt vår Klenodbevarare. För Gillesmarskalk Hallengren gick det också illa. Broder Bertil stannade kvar efter skjutningen i tron att han var i final men istället blev han genast utnämnd till skjutledarassistent och fick som första uppdrag ta emot en något suspekt Gillessyster (!). Från ingenstans kom en ”dam” klädd i rosaprickig klänning med matchande frisyr. Med sina håriga händer och något orakade ansikte försökte ”hon” vinna damtävlingen men avslöjades i sista stund.
En Gillessyster var extra observant
Märkte det först på hans deodorant.
Men de formligen oformade benen blev ändå hans fall.
Han hade nog inte passat in i Billy Butts stall…
Chrönikören förpassades omgående till herravdelningen och sköt skamset 6 poäng vilket tack och lov räckte till final. Även vår Gilleskaplan hade detta år motflyt och på den direkta frågan; ”hur gick det?” blev svaret; ”mitt yrke förbjuder mig att säga det där ordet…”
Till final i damtävlingen gick detta år Carina Persson (10p), Bettina Drake af Hagelsrum (8p), Rebecka Winqvist (8p) och Annika Stoltz (6p) och i herrtävlingen Roger Stoltz (15p), Kurt Boström (9p), Ulf Hellström (8p) och Lennart Söderberg (6p). Damtävlingen blev en spännande historia. Efter det att Gillessystrarna Annika och Rebecka skjutit bort sig hamnade Systrarna Carina och Betina på samma poäng och omskjutning följde. Spänningen var nu olidlig och det återspeglades sig även i första skjutomgången. Endast tavelträff och ny omskjutning påkallades. Åter lika, fyra poäng för båda, och nu stod tiden still. Vem skulle vinna? Med nerverna under full kontroll placerade så Gillessyster Betina pilen i gojan och segern var i hamn. Ett stort, stort Grattis till Betina men vi glömmer för den skull inte Syster Carinas fantastiska insats.
I herrtävlingen gick det inte som Chrönikören planerat – manuset var ju redan skrivet med undertecknad som vinnare – utan Broder Kurt punkterade på ett tidigt stadium hela finalrundan genom att först sätta en pil som gav 5 poäng och därefter en som gav fyra. Dock på mycket hedrande andra plats kom ”äggubben” alias Chrönikören med totalt tre poäng och på en tredje plats med en poäng slank Broder Hellström in. För vår nya Fågelkung Kurt Boström och Fågeldrottning Bettina Drake af Hagelsrum lyfter vi på hattarna och utbringar ett trefaldigt leve!
Barn- och ungdomstävlingen blev även i år en spännande historia och efter noggrann kontroll av resultaten kunde vår Äldste Stolsbroder Claes förkunna följande vinnare i respektive klass; äldsta klassen Andreas Karlsson (102p), mellanklassen Leonard Drake af Hagelsrum (69p) och yngsta klassen Heidi Christiansson (10p). Prisutdelning följde och eftersom resultaten var så pass jämna utropades samtliga övriga förtjänstfullt till tvåor.
Bedårande, utmanande, fantasifullt – just precis, jag tänker på våra Gillessystrar och deras hattkreationer! Här finns allt som vi Gillesbröder kan tänkas längta efter. Årets hattar följde inte som tidigare ett entydigt mönster utan vi kunde njuta av allt från en elegant svart storbrettad hatt med matchande gammelaprikos klänning till en söt med pilbåge och tupp. Eller varför inte en storblommig hatt med tillhörande smakfull sommargul kavaj och glad kjol. Det var dags att utse årets hattdrottning. Konkurrensen blir hårdare och hårdare och juryn får det svårare och svårare. Vårt erfarna domarteam, Bröderna Claes och Roger, var dock helt säkra på sin sak då de trädde ut ur domartältet. Ingrid Söderberg är årets Hattdrottning med motiveringen ”äggig och dunsval med stor potential”.
