Borgmästare August Munck af Rosenschöld 1868 - 1955

Borgmästare August Munck af Rosenschöld föddes 1868 och dog i sitt hem, villa Sundöre den 4 december1955. Han har kärleksfullt beskrivit barndomshemmet i Kris-tianstad i "Från gamla skånska hem", Lund 1926. Vid endast 30 års ålder utsågs han till Sveriges yngste borgmästare och bosatte sig i Landskrona med makan Elisabeth, född von Sydow (1874-1950). Hon var 
medicine kandidat, men hann aldrig studera vidare då de fick tio barn. Thomas Munck af Rosenschöld (1899 - 1990), äldste son till August och Elisabeth Munck af Rosenschöld, har i en släktkrönika nedtecknat släktens historia till och med "Presidenten". Den heter "De gamle Munckar och Rosenschöldar", tryckt i Helsingborg 1988.

Claes Munck af Rosenscöld, hedersmedlem i S:t Knuts GIlle i Landskrona, tidigare Ceremonimästare i Gillet är son till August Munck af Rosenschöld.

Ålderman August Munck af Rosenschöld 1944 - 1955

Stämman lördagen den 15 januari 1944 för den högtidliga återinvigningen av Knutsgillet i Landskrona ägde rum på Stadshotellet. Det blev från början stor succé – hundra män och nittiotvå kvinnor recipierade till Gillet.

Denna första sammankomst inledde Åldermannen, som var en god talare och en god stilist med ett informativt och intressant välkomsttal - men mycket långt, som han avslutade med följande ord till recipienderna: ”Vi fordrar ingen ed av Er, som söka inträde i S:t Knuts Gille i Landskrona, ej heller något löfte. Vi ställer till Er endast denna fråga: är Du Broder ense med oss alla att i den mån det är Dig möjligt, verka för Fred och Endräkt mellan dem, som här bygga och bo och som liksom Du känner samhörighet med vår stad och önskar dess framgång? Svarar Du ja härpå, så är Du väl-kommen bland oss”. Svaret blev ett rungande ja! Lauritz Weibull, Ålderman i S:t Knuts Gille i Lund, blev speciellt varmt välkomnad, inte minst beroende på att Lundagillet stod fadder vid återupplivandet av vårt Gille.

Därefter talade Åldermannen för Konungen och utbringade en skål åtföljd av ett fyrfaldigt leve och Kungssången. Denna ceremoni lever kvar än idag. Som sista ceremoni hissades enligt urgammal sed, Åldermannens duva (kallas senare Gillesduvan) upp i taket, som en symbol på Gillets fredliga syfte ”for Fredh og Endrechtighed ofver hele Salen”. Därefter följde en festlig Gillesmåltid, som avslutades med en stram och stilig promenadpolonaise, som så småningom upplöstes i en vals.

I Högtidstalet år 1950 uppmärksammade Åldermannen att 1949 var ett märkesår för Knutsgillena då två gamla Knutsgillen, Skanör-Falsterbo och Tommarp återupplivades efter månghundraårig vila. Ringen av de sex skånska Knutsgillena har nu åter slutits och inget Gille saknas i kretsen.